Ispremiär!

Med en svag januarisol och en temperatur kring 0°C var det här en perfekt dag för att inviga skridskorna Ludvig fick av oss i julklapp. Det ska ju börjas i tid om man ska bli hockeyproffs, vilket ju är självklart att alla pojkar ska bli om man bor i vår kommun (nej, vi förväntar oss inte att Ludvig ska bli hockeyproffs, om inte han själv vill satsa på det förstås). Personligen vågar jag inte stå på ett par skridskor den här vintern eftersom jag är rädd att det blir för påfrestande för kroppen, men jag behövs ju å andra sidan knappast när det ska läras ut skridskoåkning. Det är pappans område, så han och Ludvig fick snöra på sig skridskorna medan jag skötte dokumentationen av denna stora dag.

Vacker himmel.

Redo för ispremiär!

Det var inte helt enkelt...

...men väldigt roligt!

När han hittade tyngdpunkten gick det faktiskt bra!

Kälken fick agera stöd för en mer framåtlutad position. Funkade fint.

Inte helt enkelt som sagt, men Ludvig gillade det verkligen och tyckte det var hur kul som helst att åka med pappa. Så det lär bli några timmar spenderade på isplanen i vinter misstänker jag, precis som vi hade förväntat oss. Förhoppningsvis är han lite mindre "Bambi på hal is" när säsongen väl är över.

Och apropå säsongen ja. Nästa vinter ska jag ägna mig åt allt sådant som gör vintern värd någonting överhuvudtaget, allt jag inte kan göra i år för att kroppen säger ifrån. Jag ska åka skidor, både på längden och tvären, jag ska åka skoter och jag ska åka skridskor. Jag ska till och med skotta snö. Men nu? Nu vill jag faktiskt bara ha vår, för vintern är kass när man inte kan göra nämnda saker. Bara en enda lång väntan på något bättre.